Cosmos Mål

Montessoripedagogiken och våra mål i Läroplanen
 

Normer och värden
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar:
 
  • öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,
  • förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
  • sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
  • förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och
  • respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
 
(Lpfö98 rev 2010/16)
 
Montessoripedagogiken bygger på att vi arbetar i åldersblandade grupper där de äldre barnen på ett naturligt sätt tar hand om de yngre. Barn i olika åldrar stimulerar varandra och lär sig samarbete. I en grupp med olika åldrar minskar också konkurrensen.
 
Barnen väljer själva om de vill arbeta i grupp eller självständigt. Barnen arbetar och leker både individuellt och i grupp. Vi arbetar med Montessorimaterial (där ingår språk, siffror, matte, bokstäver, kultur mm), musik, rytmik, skapande verksamhet, teknik och värdegrund. Vi går ut varje dag, oavsett väder. Målsättningen är att barnen skall vara ute minst 2 timmar per dag. Barngrupperna består av en två grupper, en grupp med barn i åldrarna 1-3 år, samt en grupp med barn i åldrarna 3-5 år.
 
Vår tanke att barn är kompetenta genomsyrar arbetslagets diskussioner kring barngruppen samt allt arbete i barngruppen. Vi vill uppmuntra barnet att bli självständigt i vardagssituationer, från att välja vantar till att avväga och avgöra sin egen förmåga. Vid förskolans återkommande rutiner såsom på- och avklädning, måltider och hygienbestyr uppmuntrar vi barnen att försöka själva, med hjälp till självhjälp från pedagogerna. För oss är det viktigt att barnen i så stor utsträckning som möjligt kan genomföra dessa rutiner på egen hand med stöd av en lärare. Först och främst för att barnens självkänsla ska stärkas genom känslan att ”jag kan”. När barnen kan själv har de även förmågan att välja själv, det vill säga ha inflytande över sin vardag. För våra pedagoger innebär det att barnen får tar den tid som behövs och att de vuxna visar, uppmuntrar och ger barnen tid att försöka, prova och prova igen för att så småningom bemästra dessa situationer.
 
I förskolan är det pedagogerna som står för tryggheten och för att det gemensamma förhållningssättet och att reglerna följs. Vi vill ge barnen verktyg för hur de ska göra om de behöver hjälp i sina etiska dilemman i leken. Vi är aktiva observatörer som vägleder dem när så behövs, men barnen måste också ges möjlighet att ibland få försöka lösa konflikter utan att en vuxen omedelbart bryter in. Det är dock av största vikt att pedagogerna är observanta och det kräver också att de ansvariga vuxna lyfter frågan om respekt och acceptans. Alla barn ska känna att just de är respekterade och en tillgång i kompisgruppen. Det är förskolans uppdrag, enligt läroplanen, att ge barnen en förståelse för vårt samhälle och de värden den är grundad på samt motverka all form av kränkande behandling.
 
Utveckling och lärande

Montessorimaterialet

 
Materialet är inte det centrala utan ses endast som ett hjälpmedel i inlärningen. Varje material har sin bestämda plats. Det är oftast självrättande och fyller flera funktioner. Vi går från det konkreta till det abstrakta. I materialet får barnet till att börja med stifta bekantskap med konkreta ting som efter hand utvecklas abstrakt. Exempelvis matematikmaterialet visar klart och tydligt varför man mäter och räknar på ett visst sätt. När ett barn väl förstått matematikens uppbyggnad är det dags att lämna materialet och lösa abstrakta problem utan hjälpmedel. De flesta material är självrättande. Barnen får uppleva tillfredsställelsen av att själva se att de har lyckats med en uppgift.
 
Materialen finns alltid att hämta på samma plats och i barnets höjd, vilket uppmuntrar ordning och självständighet. Ordning och reda samt tydliga rutiner är viktigt i en Montessorigrupp. Pedagoger och barn hjälper varandra och visar hänsyn. De sociala kontakterna blir många eftersom man arbetar åldersblandat.
 
Det finns praktiska, intellektuella och sinnestränande övningar. Alltifrån att testa skruvlock på burkar och ösa med linser till sinnrikt material som tränar logiskt och matematiskt tänkande. Det finns material som övar upp skrivförmåga, språk/ordkänsla och grammatik men också saker som låter barnen träna syn, hörsel, lukt, smak och känsel.
 
"Jag vill arbeta med mina händer, för det jag gör kommer jag ihåg, det jag hör glömmer jag. All onödig hjälp är ett hinder i min utveckling." (Maria Montessori)
 
Montessorimaterialen anpassat för små barn, från 1 år
 
På avdelningen för våra barn 1-3 år har vi som ambition att skapa en trygg och inspirerande miljö för de yngsta barnen. Vi följer naturligtvis Montessoripedagogiken som här är anpassad till de yngre barnens behov.  Små barn behöver mycket fysisk aktivitet och vuxna som har tid att prata, lyssna, läsa sagor osv. De behöver även grovmotoriska aktiviteter som att gå, klättra, springa och hoppa. Hos oss uppmuntras även de yngsta barnen till självständighet genom att exempelvis gå på toaletten samt klä av och på ytterkläder själva. Det finns traditionella leksaker såsom plocklådor, järnväg, bilar, pussel, rutschkana, vagn och utklädningskläder men även yogamattor för yogastunder tillsammans. Barnen ges tid att arbeta i sin egen takt och uppmuntras att lära och prova på nya saker. Varje barn ges möjlighet att upptäcka och utforska miljön utifrån sina egna förutsättningar.
 
Det viktigaste i Montessoripedagogiken är att se barnet.
 
Förskolan skall sträva efter att varje barn
 
  • utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
  • utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,
  • utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,
  • utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,”
 
(Lpfö98 rev 2010/16)
 
 Vi arbetar med:
 
Det talade språket:

  • Barnet behöver många olika begrepp för att kunna uttrycka sig. Här ger Montessorimiljön många möjligheter till berättelse, där finns bland annat intressanta föremål och material samt vackra bilder att föra diskussion kring. Då ett gott självförtroende är bland det viktigaste vi vuxna kan medverka till att ett barn utvecklar är det något vi alltid har med oss i vårt bemötande av barnen. Här ger också vår fysiska Montessorimiljö uppmuntran då den bygger på att barnet själv ska klara av att hantera materialen, som ofta är självrättande, det ger en tillfredsställelse att själv kunna se att det är korrekt. Vi använder alltid den korrekta benämningen på allting i vår omgivning såsom hund och ej vovve till exempel. Barn behöver också logiska uttrycksmedel, ett korrekt sätt att uttrycka sig på. Här är de vuxna rollmodellerna oerhört viktiga. Hur vi använder vårt språk är en nyckel för barnet, då barn inte gör det vi säger åt dem att göra utan tar in vårt sätt att agera och kopierar det i stor utsträckning.
 
Det skrivna språket:

  • Montessorimaterialet är förberedande, allt från det praktiska materialets pincettövningar till språkmaterialets ritramar. De får automatiskt in penngrepp, handens lätthet, vänster till högerriktningen samt handledsrörelsen.
  • Hjärnan förbereds genom det rika ordförrådet som nämns ovan, de får också hjälp till ett logiskt tänkande av ordningen i vår miljö. Vi introducerar bokstävernas ljud med hjälp av olika lekar och material. De får med hjälp av dessa olika aktiviteter möjlighet att analysera ljuden i orden.
  • Barnet har tillgång till skrivövningar, först med hjälp av det så kallade rörliga alfabetet där barnet kan bygga ord med färdiga bokstäver. Parallellt med att barnet arbetar med de olika bokstävernas ljud arbetar hen också med sandpappersbokstäver där de kan känna bokstavens form under sina fingertoppar och med det få en fysisk känsla för densamma.
 
Det lästa språket:

  • Läsprocessen innebär att jag har ett okänt skrivet ljud vars symboler jag måste känna igen. Jag måste utforma varje symbols ljud. Sedan måste jag sammankoppla dess ljud och uttala dem. Slutligen måste jag förstå ordets innebörd och eventuellt också i dess sammanhang.
  • Barnet visar oss när det är moget för att läsa. Vi börjar då med ljudenlig läsning såsom sol, ros mm och går sedan stegvis vidare till ljudstridig läsning. När barnet har ”knäckt” dessa koder fördjupar vi oss i språket med hjälp av arbete med ordklasser och läsanalys. Denna fördjupning sker med hjälp av diverse olika material/lekar såsom exempelvis substantivleken. I denna lek har barnen har en hög kort med olika substantiv, de läser vad det står på ett kort i taget och placerar sedan ut kortet på rätt objekt. Detta hjälper barnet till en djupare läsförståelse.
 
Slutligen är det viktigt att påpeka att ingenting av ovanstående sker under press. Allt görs på barnets villkor och med stor lust och glädje.
 
Matematikmaterialet
Lär barnet mängder och siffror och ger träning i addition, subtraktion, multiplikation och division. Allt material börjar i det konkreta materialet och går mot abstraktion.
 
Förskolan skall sträva efter att varje barn:
 
  • utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
  • utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang,”
 
(Lpfö98 rev 2010/16)
 
Genom Montessorimaterial: mattematerial, det praktiska och det sensoriska materialet är tanken bakom pedagogiken att barnen ska få:
 
En total förståelse av den konkreta världen omkring sig bestående av former, färger etc. och inte bara vaga intryck. Detta uppnås bland annat genom arbete med det geometriska kabinettet, färglådorna och de geometriska kropparna.
Terminologi: När man får termer så befäster man en kunskap. Det är en hjälp när man sedan ska uttrycka och förklara sig. När vi arbetar med exempelvis det sinnestränande materielet använder vi pedagoger alltid korrekt vokabulär när vi benämner de olika” tingen” såsom cirkel, klot mm.  
För att kunna tänka matematiskt behöver barnet ha uppnått en viss mognad och intresse. Barnet i Montessoriförskolan får hjälp i denna mognadsprocess indirekt genom exempelvis arbete/lek med de praktiska övningarna och det sinnestränande materialet. Hela den förberedda Montessorimiljön är viktig i denna process.
 
Kulturmaterialet
 
Inkluderas bland annat:
- Geografi & historia
- Botanik & zoologi
- Naturvetenskap & konst
- Teknik & utforskning
 
Förskolan skall sträva efter att varje barn

  • utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
  •  utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
  • utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,
  • utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,
  • utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap”.
 
(Lpfö98 rev 2010/16)
 
I arbetet med kulturmaterialet får barnen möjlighet att stifta bekantskap med dessa ämnen. Maria Montessori talade om att så frön av intresse. Hon menade att genom att pedagogerna på ett entusiasmerande sätt visar barnen dessa material så sås det ett frö av intresse som gror och leder till att de vill söka vidare kunskap kring ämnet. Vi har växt och djurpussel, världsdelspussel, klassificeringskort, böcker, bilder, jordglober, tidslinje över jordens utveckling, planeter, flaggor och mycket mera.  Barnen upptäcker växter och djur, enklare geografi, de lär sig om olika kulturer, de gör experiment tillsammans med pedagogerna, experimenten görs både inomhus och utomhus. Precis som med allt annat i den förberedda miljön på vår förskola börjar barnen också här att arbeta med det konkreta. Exempelvis introduceras geografi med hjälp av en sandpappersjordglob, där barnet känner ”proportionerna” mellan land- (kontinenternas form i sandpapper) och vatten (den släta ytan) på jordgloben. Maria Montessori talade om en kosmisk fostran (varav namnet Cosmos på förskolan), denna handlar om vår, människans, roll på jorden i relation till allt annat levande som vi delar jorden med. Alla som finns här på jorden har sin speciella uppgift. Vi finns alla här av en särskild anledning, från de minsta och enklaste organismerna till de största och mest komplicerade. När vi arbetar efter den kosmiska planen så börjar vi alltid med helheten, att göra barnen medvetna om sambanden i naturen och världen, för att därefter gå in på detaljerna.
 
Respekten för allt levande och respekten för det förflutna och de som under sin levnad har påverkat ting som vi har glädje av idag är viktiga hörnstenar. Att skapa ett samhälle där vi lever i samklang med naturen faller sig naturligt och förskolan strävar mot detta med hjälp av en genomtänkt miljöpolicy. Vi är noga med att sortera våra sopor, vi handlar Kravmärkt och Rättvisemärkt i så stor utsträckning som det är möjligt.
 
"Träden som renar luften, kryddorna som tillvaratar vitaminer från solen, koraller som filtrerar havet, vilka myllrar av ett oräkneligt antal varelser som skulle dö om det inte fanns sådana livsformer som höll vattnet rent. Djuren som bebor jorden är omedvetna om sitt kosmiska uppdrag, men utan dem skulle harmonin i skapelsen inte existera och livet skulle upphöra. De gör alla detta på grund av den vitala instinkt som driver dem att äta och andas för att kunna fortsätta leva." (Maria Montessori)
 
Barns inflytande

Förskolan ska sträva efter att varje barn:

  • utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, 
  • utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och
  • utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.”  
 
(Lpfö98 rev 2010/16)
 
För att barnen ska utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och kunna påverka sin situation gör vi följande:
 
  • Ger barnen utrymme och tid att kunna/våga berätta om funderingar och olika händelser utan att känna rädsla för rätt och fel.
  • Barnen får göra egna aktiva val, under såväl planerade aktiviteter som under den fria arbets-lektiden.
  • Barnintervjuer där barnen individuellt intervjuas om hur barnet upplever förskolan, kompisskap, maten, leken, osv.
  • Barnråd med en grupp barn i olika åldrar, där vi lyfter in ord som möte, protokoll, demokrati, åsikter, tankar. I barnrådet lyfts olika frågor som tillexempel måltider, luciafirande, samlingar (hur barnen vill ha samlingar eller inte), aktiviteter som finns på förskolan, osv.
 
För att utveckla sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar, för förskolans miljö och förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande så gör vi följande:
 
  •  introducerar barnen vid nytt material och nya miljöer för att skapa förståelse,
  • kommer överrens om regler tillsammans med barnen för material och miljö,
  • är konsekventa vad gäller regler vi upprättat tillsammans med barnen och påtalar deras egen roll i beslutsfattandet,
  • uppmuntrar barnen att stå för sina handlingar.
 
Det är särskilt viktigt att lyssna på barnen och som pedagog försöka närma sig barnens perspektiv. Det handlar även om att ha tillit till och ha förväntningar på att barn kan klara olika saker med stöd av vuxna.
 
Förskola och hem

Arbetslaget ska:

  • "Visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer”  (Lpfö98 rev 2010/16)
 
För oss är det viktigt att vårdnadshavare är informerade och hålls uppdaterade kring vad som ska hända/ händer i verksamheten såväl på lång som kort sikt.  Vårdnadshavare får via en förskoleapp (Tyra), blogg och en stängd Facebook-sida dagligen information om vad som händer i verksamheten. Vi informerar vårdnadshavare om praktiska ämnen via e-post och hemsida.
 
 ”Personalen ska föra fortlöpande samtal med barnets vårdnadshavare om barnets utveckling. Minst en gång varje år ska personalen och barnets vårdnadshavare därutöver genomföra ett samtal om barnets utveckling och lärande (utvecklingssamtal).”  
(11 § Skollagen)
 
Det enskilda barnets utveckling dokumenteras kontinuerligt. Under månaderna januari – mars genomförs utvecklingssamtalet med vårdnadshavare. Som underlag finns barnintervjuer, dokumenterade observationer/pedagogiskt dokumentation och bilder. Under utvecklingssamtalet förs en diskussion mellan pedagogerna och vårdnadshavare rörande det enskilda barnet. Pedagogerna berättar om de observationer de gjort av barnet, hur de uppfattar att barnet trivs på förskolan, kompisrelationer och annan relevant information. Vårdnadshavare ställer frågor och informerar pedagogerna om det är något speciellt som de vill lyfta fram kring sitt barn. Vårdnadshavare är alltid välkomna att be om ytterligare samtal under terminen om de känner behov av det.
 
Föräldramöten hålls 1-2 gånger per år. Pedagogerna berättar om verksamheten och vårdnadshavare har möjlighet att diskutera gemensamma frågor. Föreläsare, i något för förskolan aktuellt/intressant ämne, kan ibland också bjudas in till föräldramöte.
 
Under höstterminen distribueras en enkät till förskolans föräldrar där de får tycka till om verksamheten. Föregående år gjordes en mer omfattande enkätundersökning, en så kallad KBU, påkallad av kommunen. Enkäten visade mycket goda resultat.  Alla enkätundersökningar följs upp och utvärderas av pedagogerna och därefter vidtas eventuella nödvändiga åtgärder för att förbättra verksamheten ytterligare. Vårdadshavare blir informerade om resultatet och eventuella åtgärder.
 
Familjerna bjuds några gånger under året också in till en eftermiddagsfika tillsammans med sina barn och förskolans pedagoger.  Vid Lucia bjuder vi in till fika med allsång, glögg och pepparkakor, traditionsenligt har Lucia på Cosmos firats utomhus. Vid vårterminens slut har vi alltid en stor sommarfest där våra blivande skolbarn avtackas och där familjerna kan gå tipspromenad och fika tillsammans.
 
Alla vårdnadshavare har möjlighet att under en dag vistas på förskolan tillsammans med sitt barn, för att få en tydligare bild av vår verksamhet och förskolan i helhet.
 
Samverkan med förskoleklassen

"Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet.”  (Lpfö98 rev 2010)
 
För de barn som skall börja skolan har vi en viss skolförberedande verksamhet under den sista vårterminen. De får t.ex. arbeta tillsammans i gruppen med en 6-årsbok och har regelbundna stunder med högläsning ur kapitelbok. Att vara med i skolgruppen innebär att barnen växer med sin roll att vara äldst på förskolan och att vara bra förebilder för de yngre barnen. Vår verksamhet och miljön på förskolan i sin helhet är skolförberedande vilket vi hoppas ska göra att miljöombytet från förskola till grundskola blir enklare och mer naturligt för barnet.
 
Vi strävar efter att övergången till skolan ska bli så trygg som möjligt för såväl barn som förälder. Vi har kontakt med aktuella skolor och har överlämningssamtal tillsammans med barnens vårdnadshavare och blivande lärare. Det är vårdnadshavare som sköter det praktiska i samband med inskolningen och besöken i skolan.