Cosmos Likabehandlingsplan

Giltighetstid för planen
Planen gäller från
2018-10-02
Planen gäller till
2019-10-01

Inledning
Alla barn har rätt till skydd mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i förskolan. Vilket skydd och vilket bemötande ett barn får i förskolan ska inte bero på tillfälligheter.
 
Cosmos har därför upprätt en Likabehandlingsplan där förskolan beskriver sitt främjande arbete för likabehandling och mångfald, sitt förebyggande arbete mot olika slags kränkningar och sin handlingsplan för att upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp eventuella fall av kränkningar
 
Förskolan likabehandlingsplan är anpassad till dess förutsättningar där det vardagliga främjande och förebyggande arbetet beskrivs.

Bakgrund
I förskolans likabehandlingsplan finns sammanfört dels en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling som enligt diskrimineringslagen och 14a kap i Skollagen ska finnas i varje skolverksamhet. Alla pedagoger på Cosmos förskola är skyldiga att följa denna plan samt Läroplanen för förskolan, Lpfö98 rev. 10/16. Enligt Läroplanen ska förskolan verka för en demokratisk miljö som hävdar allas lika värde.

Omfattning
Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskoleverksamhetens likabehandlingsprogram i syfte att förebygga och motverka alla former av trakasserier och annan kränkande behandling bland barn och all personal. Denna plan omfattar alla relationer inom verksamheten. Icke önskvärda handlingar kan ske mellan:
 
Barn – barn, barn – vuxen, vuxen – vuxen
 
Kollegor som upptäcker att någon pedagog/vuxen agerar medvetet mot denna plans syfte och mål rapporterar detta omedelbart till förskolechefen som utreder och vidtar nödvändiga åtgärder. Arbetslaget på förskolan har huvuduppdraget att lösa de problem som uppstår i barngruppen.

Vision
På Cosmos Montessoriförskola ska barn, föräldrar och personal känna sig trygga och respekterade.

Med trygghet menar vi:

  • Att förskolans pedagoger upplever att alla barn och vårdnadshavare känner sig välkomna, sedda och bekräftade.
  • Att förskolans pedagoger upplever alla barn vet vem de ska vända sig till när de känner oro för en situation i förskolan.
  • Att vårdnadshavare vet vem de ska vända sig till om de känner oro för sitt barns situation i förskolan
  • Att pedagoger vet hur de ska agera om de känner oro för ett barns situation.


Vår verksamhet präglas av en positiv nyfikenhet på vad varje barn kan tillföra oss.

Definitioner och begrepp

Diskriminering:
Ett uppträdande som kränker ett barns eller en pedagogs värdighet och som har samband med:

  • Etnisk tillhörighet
  • Religion eller annan trosuppfattning
  • Sexuell läggning
  • Funktionsvariation
  • Könsidentitet eller könsuttryck
  • Eller är av sexuell natur
  • Ålder

Trakasserier:
Avser ett uppträdande som kränker någons värdighet och har samband med diskrimineringsgrunderna.

Annan kränkande behandling:
Någon eller några kränker principen om alla människors lika värde, men inte utifrån någon diskrimineringsgrund. Den som upplever att han eller hon blivit kränkt ska alltid tas på allvar.

Trakasserierna eller kränkningarna kan vara:

  • Fysiska; såsom att bli utsatt för slag eller knuffar
  • Verbala; såsom att bli hotad, att bli kallad lipsill, bebis.
  • Psykosociala; såsom att bli utsatt för utstötning i lek och andra aktiviteter mellan barnen, göras till åtlöje.
  • Bild; såsom rita ”nidteckningar”

Strukturer och arbetssätt kan även upplevas som kränkande

Mobbning:
Är när en eller flera personer upprepade gånger under en längre tid utsätter en eller flera individer för medvetna destruktiva handlingar och/eller uteslutning.

Mobbning kan t.ex. var svordomar, fula, ord, könsord, förolämpningar, slag, sparkar, knuffar, fasthållning, krokben, utfrysning, hot, miner, suckar, gester, skratt, fniss, klotter, anonyma brev, mail eller SMS mm.

Främjande arbete
Främjande arbete syftar till att lyfta fram sådana faktorer som förstärker respekten för allas lika värde, vilket i sin tur bidrar till trygghet och mångfald i verksamheten. Främjande arbete hänger ihop med det uppdrag som förskolan har i läroplanen och det riktas mot alla barn och berör samtliga diskrimineringsgrunder. Det främjande arbetet är en del av vårt vardagliga arbete, våra rutiner och vårt förhållningssätt i bemötande, konflikthantering, traditioner och innehållet i våra aktiviteter.

Mål för det främjande arbetet 

Vi strävar efter:

  • ett demokratiskt klimat på förskolan.
  • att stärka varje barns självbild.
  • att utveckla samhörighetskänsla och samspel i barngruppen.
  • att träna barn i att lösa konflikter och utveckla sin förmåga att kompromissa.
  • att bemöta alla barn, vårdnadshavare och vuxna på ett respektfullt sätt.
  •  att medvetandegöra oss om att de normer som finns i vårt samhälle och som uttrycks i ord och handlingar, har betydelse för vilka på förskolan som känner tillhörighet i verksamheten.
  • vår verksamhet ska spegla mångfald, så att barnen blir likvärdigt uppmuntrade och utmanade i sin utveckling oavsett kön och bakgrund.

Vi som arbetar i förskolan välkomnar och behöver alla vårdnadshavares synpunkter och åsikter. På så sätt kan vi utveckla vårt arbete för barnens bästa. Oavsett vilka synpunkter eller åsikter som förs fram får det aldrig påverka vårt bemötande av barnen.

Främjande arbete på Cosmos Montessoriförskola

I mötet med barnen lyssnar vi och beaktar deras tankar, idéer och önskemål. Allas tankar är viktiga men att bli lyssnad på och att det man säger beaktas innebär inte alltid att man får sin vilja igenom.
  • Barnen får välja sysselsättning utifrån eget intresse.
  • Vi tar dagligen tillvara de tillfällen som ges, så att alla barn får möjlighet att komma till tals.
  • Förskolans förhållningssätt bygger på tankarna från Maria Montessori om det kompetenta barnet. Vi vet att barn har en förmåga att i många situationer lösa problem. Vid större konflikter behövs hjälp och stöttning av vuxna.
  • Vi samlar respektive barngrupp dagligen och ser vilka barn som är på förskolan. Vi pratar gott om dem som inte är på förskolan. Barn som är lediga eller sjuka ska känna att de räknas ändå.
  •  Vi uppmuntrar vårdnadshavare och barn till en öppen dialog med pedagogerna på förskolan för att skapa trygghet och undvika missförstånd.
  • Vi har pedagogiskt materiel där olika kulturer och länder beskrivs.

Förebyggande arbete

Vad är förebyggande arbete?
Det förebyggande arbetet utgår från en aktuell kartläggning av verksamheten och syftar till att avvärja sådana faktorer som riskerar att leda till diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det kan handla om att göra otrygga platser tryggare, att organisera aktiviteter så att de inte ger utrymme för trakasserier och/eller uteslutning om kartläggningen visar att det finns risk för det.

Förebyggande arbete på Cosmos Montessoriförskola
Arbetet med att förebygga alla former av kränkande behandling eller diskriminering är vår viktigaste uppgift.

  • Skapa vi-känsla genom gruppstärkande aktiviteter och lekar.
  • Stärka självkänslan genom att bekräfta barnen för den det är. Jag duger!
  • Föra värdegrundsresonemang; Hur ska en bra kompis vara? Uttrycka känslor, sätta gränser, vad är rätt och fel?
  • Aktivt lyssna på varandra.
  • Alla pedagoger är goda förebilder genom ett bra bemötande mot både barn och vuxna.
  • Vara aktivt närvarande i verksamheten; Lyssna och observera för att kunna förebygga och agera i situationen.
  • Handleda nya pedagoger och praktiserande studenter.
  • Ha en daglig kontakt med vårdnadshavare och därmed en ömsesidig och öppen kommunikation.
  • Använda intervjuer av barn kontinuerligt. Dessa intervjuer är också en del av underlaget vid utvecklingssamtal, pedagoger och vårdnadshavare.
  • Synliggöra alla barn genom dokumentation av deras aktiviteter med hjälp av förskolans projekt och barnens lek och lärande samt med fotografier (Tyraappen).
  • Arbeta med emotionell kompetens (EQ) - att våga visa känslor.

Utarbeta gemensamma umgängesregler i dialog med barnen.
Synliggöra alla barn genom dokumentation med hjälp av att synliggöra deras lärprocesser t.ex via pedagogisk dokumentation och förskoleappen.
Lära vikten av hur man går in i en lek och stödja deras lekande
Dramatisera olika situationer

Handlingsplan vid diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling

Upptäcka
I den dagliga verksamheten ska pedagoger alltid vara uppmärksam på om det finns barn eller vuxna som utsätter barn eller vuxna för någon form av kränkningar. Det är pedagogernas skyldighet att agera när man upptäcker kränkning. Det är också pedagogernas skyldighet att säkerställa att det finns möjlighet att upptäcka dessa situationer, exempelvis genom rutiner för tillsyn och samtal med barnen. Vi involverar barnen efter ålder och mognad och lyssna på deras upplevelser.
 
Pedagogerna ställer också frågor till vårdnadshavare vad barnet ger för bild av förskolan hemma, trivsel, kompisrelationer, trygghet mm. Detta tas upp såväl i den dagliga kommunikationen med föräldrarna som vid utvecklingssamtal. Detta i syfte att få reda på hur barnen och vårdnadshavare upplever trivsel och trygghet i förskolan. Varje arbetslag har metoder för detta arbete som de beskriver i avsnitten om främjande och förebyggande arbete.

Utreda, analysera och åtgärda
Är det som har hänt en konflikt eller en kränkning? I vardagen förekommer ofta konflikter som kan ses som en del av barnens sociala utveckling. Då ska vi vuxna hjälpa barnen att hitta sätt att lösa konflikterna. Om vi bedömer att det handlar om kränkande behandling, utifrån pedagogens eller de inblandades upplevelser, går vi vidare enligt följande:

Utredning av kränkning:

  • Stöd den som blivit kränkt.
  • Ta reda på vad som hänt genom samtal med både den som kränkts och den som utfört kränkningen.
  • Markera att beteendet inte accepteras.
  • Lyssna aktivt och empatiskt.
  • Undvik motbeskyllningar
  • Vårdnadshavare till berörda barn informeras.
  • Åtgärd beslutas och genomförs. Åtgärder kan behövas på individ, grupp eller organisationsnivå.
  • Händelsen dokumenteras för arbetslagets räkning.


Allvarlig kränkning eller upprepade kränkningar:

1. Utredning av händelsen görs enligt rutiner för utredning om kränkande handling.
2. Information till berörda vårdnadshavare. Underskrift att vårdnadshavare tagit del av informationen. Viktigt att båda vårdnadshavare skriver under om de har gemensam vårdnad men ej är sammanboende. Förskolechef informeras.
3. Uppföljning enligt rutiner för uppföljning av kränkande handling.
4. Om ovanstående åtgärder ej är tillräckliga ansvarar förskolechef för att samtal inleds med berörda vårdnadshavare.
5. Åtgärdsprogram upprättas enligt rutinerna för detta.
6. Uppföljning av åtgärdsprogram


Kränkningar personal/pedagog gentemot barn:

  • Var rak genom att säga till och agera på det sätt man kommit överens om i arbetslaget. Om det inträffar en situation som känns tveksam kan lösningen vara att i steg ett ta den vuxne åt sidan och fråga hur hen tänkte. Det är viktigt att lyssna in situationen, och utifrån det ta beslut om vidare agerande i frågan.
  • För aldrig känsliga diskussioner mellan vuxna då det finns barn närvarande.
  • Vid kränkningar vuxen - barn skall alltid förskolechef informeras, som i sin tur vidtar lämpliga åtgärder och kontaktar vårdnadshavare.
  • Förskolans åtgärder skall dokumenteras.

Om det finns misstanke om att barn far illa eller på annat sätt behöver stöd, hjälp eller skydd är personalen skyldig att göra en anmälan till socialtjänsten. Förskolechefen undertecknar anmälan.

Uppföljning och utvärdering
Personalen ska följa upp och utvärdera ev åtgärder. Det är viktigt att stämma av med berörda föräldrar. Bestäm alltid ett datum för uppföljning i fall av kränkande behandling.

För att följa upp och utvärdera åtgärder som gjorts har personalen till sin hjälp följande frågeställningar:

  • Varför blev det som det blev? (beskrivande inte värderande)
  •  Vilka åtgärder har vi satt in?
  • Vad har vi hittills genomfört?
  • Hur har det gått?

Analys

  • Vad har vi satt upp för mål?
  • Var det någonting som inte fungerade?

Värdering

  • Ska vi fortsätta med våra insatser?
  • Har vi gjort det vi skrev i handlingsprogrammet?

Reflektion

  • Behöver vi förändra eller komplettera våra insatser.
  • Vilka slutsatser kan vi dra av det vi gjort?
  • Vad har vi lärt oss?
  • Har vi eller vårt bemötande av barnet/föräldern påverkats av det som hänt?